Lyssna
Inom tätorter och ibland även utanför dessa, krävs att kommunen upprättar detaljplaner eller områdesbestämmelser. Dessa plandokument beskriver vilka regler som gäller inom området för byggnation eller markanvändning.
Detaljplan
En detaljplan är ett juridiskt bindande dokument som ger enskilda och myndigheter rätt att bygga i enlighet med detaljplanebestämmelser. Detaljplanens bestämmelser reglerar vad som ska vara park och gata, vilken mark som får bebyggas, hur höga husen får vara, hur stor del av fastigheten som får bebyggas med mera. En detaljplan ger ramarna för prövningen av framtida bygglovsärenden. Detaljplanen gäller tills den antingen upphävs, ändras eller ersätts av en ny detaljplan.
Områdesbestämmelser
Områdesbestämmelser är ett planinstrument som kan användas för att säkerställa syften i översiktsplanen. Bestämmelserna används inom begränsade områden utan detaljplan, för att exempel reglera bebyggelsens utformning i värdefulla miljöer och för att minska eller utöka bygglovplikten. Inom kommunen finns områdesbestämmelser om utökad lovplikt inom miljöer som är kulturhistoriskt värdefulla. Områdesbestämmelserna är juridiskt bindande och upprättas på samma sätt som detaljplaner.
Planprocessen
En detaljplan tas fram i en demokratisk process som regleras i Plan- och bygglagen (PBL). Under processen utreds om den föreslagna användning av mark och vatten är lämplig. Planprocessen tar i normalfall minst ett år tills planen kan bli antagen.
Nedan beskrivs i enkelhet hur en detaljplan tas fram.
Steg 1: Detaljplaneuppdrag
Kommunstyrelsen ger Utvecklingsavdelningen i uppdrag att en detaljplan ska arbetas fram.
Steg 2: Undersökning av betydande miljöpåverkan
Planhandläggare gör en undersökning för att avgöra om förslaget har en betydande miljöpåverkan och är av betydande intresse för allmänheten. Bedömningen avgör även vilken typ av planförfarande som kommer tillämpas.
Standard eller utökat planförfarande
Standardförfarande används om förslaget till detaljplan inte är av betydande intresse för allmänheten eller av stor vikt eller har principiell betydelse och inte heller kan antas medföra en betydande miljöpåverkan. Förslaget ska också vara förenligt med översiktsplanen. När något av dessa kriterier inte uppfylls ska ett utökat förfarande tillämpas. Nedan beskrivs processen utifrån ett utökat förfarande.
Steg 3: Samråd och samrådsredogörelse
Samrådshandlingar tas fram och sänds till bland annat berörda fastighetsägare, hyresgäster, länsstyrelsen, kommunala myndigheter och sammanslutningar som har väsentligt intresse av förslaget. Annonsering sker i lokal dagstidning. Förslaget ställs ut i offentliga lokaler och finns tillgängliga på kommunens webbplats. I vissa fall anordnas informations- och samrådsmöte.
De synpunkter som framförts skriftligt sammanställs i en samrådsredogörelse. Granskningshandlingar tas fram med utgångspunkt från redogörelsen.
Steg 3: Granskning och granskningsutlåtande
Det nya förslaget ställs efter beslut i kommunstyrelsen ut igen för granskning. Annonsering sker i lokal dagstidning. Berörda fastighetsägare med flera underrättas per brev. Synpunkter som kommer in, redovisas i ett granskningsutlåtande som efter granskningstiden skickas till dem som framfört skriftliga anmärkningar och som inte blivit tillgodosedda. Antagandehandlingar tas fram i enlighet med utlåtandet.
Steg 4: Antagande
Planförslaget antas av kommunfullmäktige. Om ingen överklagar antagandebeslutet får detaljplanen laga kraft tre veckor från det att beslutet tillkännagivits på kommunens anslagstavla. Se aktuella tillkännagivanden på kommunens anslagstavla.
Öppnas i nytt fönster.
Steg 5: Laga kraft
En kungörelse att planen fått laga kraft publiceras på kommunens anslagstavla. I och med det underrättas de som kan ha rätt till ersättning på grund av planens genomförande. Laga-kraftvunnen detaljplan annonseras i lokaltidningen.
