Lyssna på sidan Lyssna

Emma Hemmingberg, enhetschef för kommunal service och Alexander Koprivica, måltidssamordnare

De har kartlagt matsvinnet i kommunens matsalar

Publicerad:

En fjärdedel av världens klimatpåverkan kan kopplas till mat och livsmedelsproduktion. Mat som slängs innebär både ett resursslöseri och en klimatpåverkan helt i onödan. Nu har Sävsjö kommun gjort en kartläggning av matsvinnet i skolan, förskolan och på äldreboenden i syfte att se var i matkedjan det slängs mest mat.

När medelvärdet för köks-, serverings-, och tallrikssvinnet räknats ihop ligger medianvärdet på 78 gram per portion i Sävsjö kommuns matsalar. Motsvarande värde nationellt, enligt Livsmedelsverket, ligger på 60-70 gram.

  • – Det är viktigt att hålla koll på hur det ser ut för det är en pengafråga som måste tas hänsyn till säger Emma Hemmingberg, enhetschef för kommunal service i Sävsjö kommun.

– Det är också en klimatfråga, och miljöbelastningen blir onödigt stor, säger Alexander Koprivica, måltidssamordnare.

Kostenheten mäter matsvinnet två gånger per år. Man väger allting, såväl köks-, serverings- som tallrikssvinn.

Det största matsvinnet i skolan, förskolan och äldreomsorgen är det så kallade serveringssvinnet, alltså den mat som serverats men som varken hamnat på tallriken eller kunnat tillvaratas.

– Det är väsentligt att personal vid tillagningskök och mottagningskök verkligen kommunicerar med respektive förskola, skola och särskilt boende gällande portionsantal. Det är först då som exakt antal portioner kan tillagas, påpekar Emma Hemmingberg.

– Vi har under tidens gång lärt oss vilka maträtter som är mer populära än andra, exempelvis så är spagetti och köttfärssås väldigt populärt i skolorna och förskolorna. Och då lagas det mer mat volymmässigt. Dessutom så erbjuder vi nästan alltid två rätter i skolorna, varav en är vegetarisk, säger Alexander Koprivica.

– På äldreboenden slängs mer än i förskolor och skolor. Det gäller framförallt serveringssvinnet. Det som sticker ut är speciellt dit vi skickar kompletta måltider och inte själva är med vid serveringen och ser hur mycket mat som går åt. Här är ett exempel på där vi behöver bli bättre på att kommunicera både mellan våra kök men också över förvaltningarna, säger Emma.

Man arbetar på olika sätt för att hantera frågan. Man har bytt ut till mindre tallriksmodeller, för att uppmuntra till att ta något mindre portioner och kanske istället ta om någon mer gång. Det finns ett måltidsråd där representanter för kostenheten, enhetschef eller rektor samt personal träffas. Man är delaktig i ett nätverk i länet där kostchefer och måltidssamordnare träffas för att utbyta erfarenheter. Det väsentliga är också att jobba aktivt med matsedelsplanering, kommunikation mellan köken och information till elever.


FAKTA

Utmaningarna i hållbarhetsarbetet är till stor del globala, men lösningarna oftast lokala. Sverige har antagit FN:s 17 globala hållbarhetsmål inom ramen för Agenda 2030. De globala målen är riktlinjer för det gemensamma arbetet med att nå balans mellan ekologiska, sociala och ekonomiska perspektiv på hållbar utveckling.
Agenda 2030 innebär för Sävsjö kommun en vägledning i att arbeta lokalt med ett helhetsperspektiv på samhällsutvecklingen.

AGENDA 2030 MÅL 12,3

Till 2030, halvera det globala matsvinnet per person i butik- och konsumentledet, och minska matsvinnet längs hela livsmedelskedjan, även förlusterna efter skörd.

Den här webbplatsen använder kakor för att ge användaren extra funktioner. Men om du själv vill bestämma vilka kakor som ska användas trycker du på inställningar.