Totalförsvarsplanering

Att beakta totalförsvarets intressen i samhällsplaneringen handlar om att bygga ett robust samhälle och förbereda samhället för krig.

Samhällsviktiga sektorer

Enligt Myndigheten för skydd och beredskap (MSB) finns ett antal samhällsviktiga sektorer som bidrar till en bibehållen eller ökad totalförsvarsförmåga. Dessa omfattas bland annat av befolkningsskydd, hälso- och sjukvård, livsmedel och dricksvatten, transporter, energiförsörjning och elektroniska kommunikationer.

De geografiska platser som är viktiga för totalförsvaret på en nationell nivå skyddas som riksintressen. Läs mer i avsnittet om Riksintressen för totalförsvaret.

De platser och funktioner som är viktiga för totalförsvaret på en lokal nivå hanteras i kommunens beredskapsarbete. Mycket av det arbete som är viktigt för totalförsvaret hanteras på liknande sätt som i andra kriser – läs mer i avsnittet om Skydd mot olyckor.

Planering för kommunens samlade förmåga görs av en särskild utpekad beredskapsgrupp med företrädare för olika verksamheter i kommunen. Relevanta planer beslutas av kommunstyrelsen, där det finns en plan för nödvatten, en för trygghetspunkter och en planering för uppbyggnad och investering av reservel.

Befolkningsskydd

Befolkningsskyddet är ett allmänt intresse enligt plan- och bygglagen. Vid planläggning, lovgivning och byggande ska bebyggelse utformas och placeras för att möjliggöra åtgärder för att skydda befolkningen mot och begränsa verkningar av stridshandlingar. Det innebär bland annat att det kan finnas behov av utomhusvarning (”Hesa Fredrik”) i tätbebyggda områden, det är viktigt att beakta risker kring strategiska mål för främmande makt, det är viktigt att beakta behovet av skyddsrum och att det ska finnas goda möjligheter att utrymma och släcka bränder i byggnader eller större områden.

Skyddsrum och skyddade utrymmen

Ett skyddsrum är en del av en byggnad eller en fristående byggnad som har förstärkta väggar och dörrar för att kunna stå emot tryckvågor från bomber, brand och bråte från rasande hus. Det har speciell ventilation och luftsluss för att minimera verkan från giftiga gaser och partiklar. I Sävsjö kommun finns 14 skyddsrum varav de flesta finns i Sävsjö tätort. Ansvarsfördelningen för skyddsrummen regleras bland annat i lagen om skyddsrum (2006:545). Det är Myndigheten för skydd och beredskap (MSB) som beslutar om behovet av skyddsrum. Om en byggnad med ett skyddsrum ska byggas om eller rivas måste tillstånd utfärdas av MSB. MSB kan också besluta att nya skyddsrum ska byggas.

Utöver skyddsrum finns ett antal andra skyddade utrymmen runt omkring i tätorterna, som kan iordningställas.

Informationspunkter, trygghetspunkter och nödvatten

Sävsjö kommun har pekat ut fyra informationspunkter där det är möjligt att få säker information vid kriser.

Utöver informationspunkter finns utpekade Trygghetspunkter i samtliga tätorter. Dessa trygghetspunkter utrustas med värme, viss el, vattendistribution och kommunikationsmöjligheter. Även på dessa kommer det finnas information. Dessa trygghetspunkter aktiveras vid behov efter förväntad långvarig samhällspåverkan, exempelvis el- och värmebortfall.

Vid vattenbortfall kommer nödvatten att placeras på olika platser för invånare med kommunalt vatten.

Kommunen kommer kommunicera lokalisering av dessa olika platser i kommunens kanaler vid behov. Dessa platser tas i beaktande vid den fysiska planeringen och lovgivningen.

Kristisk infrastruktur

Kristisk infrastruktur omfattar bland annat transportinfrastruktur, vatten- och avloppsförsörjning, elförsörjning och elektronisk kommunikation. I Sävsjö kommun är respektive verksamhet ansvarig för att säkerställa att den kritiska infrastrukturen fungerar även i höjd beredskap.